.JPG)
Hemska tider vilken månad jag haft. Först fick jag världens förkylning över en natt och den övergick raskt i lunginflammation, och med det tog alla mina krafter slut.
Men då insjuknade dottern i huset och vi lyckades ju tyvärr smitta både mamma och pappa vilket inte alls var bra.
Pappa och mamma har kol så efter ett tag fick mamma en rejäl lunginflammation och akut kom hon att läggas in på sjukhus, detta ledde tyvärr till att pappa fick ligga på en avlastnings avdelning. När mamma tillslut kom hem skulle vi äntligen få hem pappa också, men då ringer dom och meddelar att han är på väg till akuten i ambulans, Herregud skulle det inte ta slut!!!!!!!!!!!
Uttorkad och ynklig fick han ligga med dropp i två dagar för att få i sig vätska igen. Men till slut kom han hem, bara för att sova i nästan två dygn. Det som hände samma kväll han kom hem var att vi hittade en svullnad stor som ett ägg på hans höft. Nu funderas det på om skruvarna efter hans höft operation är på väg ut, vilket gör att vi måste göra en planerad färd till akuten för att få en ny röntgen gjord, frågan vi i familjen ställer oss är ju om det ska bli en ny operation och kommer han klara det.
Vi är alla slitna av vår sjukdoms tid och jag försöker skriva B-uppsats och jobba också, men snart erkänner jag mig troligen besegrad och då får jag fundera på framtiden igen, ska jag orka i mål och kunna jobba med det jag tycker om eller ska jag ge upp.
Redan i dag inser jag att jag troligen har gått i väggen med dunder och brak.
Har fått så svårt att vara strukturerad i mina studier och få min vardag att fungera. Det är så konstigt men jobbet funkar och jag trivs, men hemma och med mina studier är det en annan sak. Jag kommer inte ihåg vad jag läser längre, orkar inte skriva eller samla i hop allt, är så rent ut sagt förbannat trött.
Men då insjuknade dottern i huset och vi lyckades ju tyvärr smitta både mamma och pappa vilket inte alls var bra.
Pappa och mamma har kol så efter ett tag fick mamma en rejäl lunginflammation och akut kom hon att läggas in på sjukhus, detta ledde tyvärr till att pappa fick ligga på en avlastnings avdelning. När mamma tillslut kom hem skulle vi äntligen få hem pappa också, men då ringer dom och meddelar att han är på väg till akuten i ambulans, Herregud skulle det inte ta slut!!!!!!!!!!!
Uttorkad och ynklig fick han ligga med dropp i två dagar för att få i sig vätska igen. Men till slut kom han hem, bara för att sova i nästan två dygn. Det som hände samma kväll han kom hem var att vi hittade en svullnad stor som ett ägg på hans höft. Nu funderas det på om skruvarna efter hans höft operation är på väg ut, vilket gör att vi måste göra en planerad färd till akuten för att få en ny röntgen gjord, frågan vi i familjen ställer oss är ju om det ska bli en ny operation och kommer han klara det.
Vi är alla slitna av vår sjukdoms tid och jag försöker skriva B-uppsats och jobba också, men snart erkänner jag mig troligen besegrad och då får jag fundera på framtiden igen, ska jag orka i mål och kunna jobba med det jag tycker om eller ska jag ge upp.
Redan i dag inser jag att jag troligen har gått i väggen med dunder och brak.
Har fått så svårt att vara strukturerad i mina studier och få min vardag att fungera. Det är så konstigt men jobbet funkar och jag trivs, men hemma och med mina studier är det en annan sak. Jag kommer inte ihåg vad jag läser längre, orkar inte skriva eller samla i hop allt, är så rent ut sagt förbannat trött.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar